Det var en väldigt lång flygresa måste jag säga. Den kändes ju extra lång eftersom Sam vaknade 00.30 natten innan vi skulle åka och sa: Lets go mamma! Han var redo att åka flygplan hem till pappa. Vi skulle ge oss iväg redan kl 04.00 till flygplatsen, så de där extra timmarna hade ju varit sköna att få sova. Men nej. Jag fick ungefär en timmes sömn den natten, innan en resa på ca 23 timmar. Jätteskoj. Jag tänkte att det här kommer ju inte gå. Men, som det mesta så fixade vi detta också.
Första stoppet i Stockholm, andra stoppet i New York och sen till San Fransisco. Flygresorna gick jättebra faktiskt. Samuel fick en liten panik attack när det var dags att landa i New York. Han tyckte att det tog alldeles för lång tid att landa. Han hade inte ont i öronen utan han hade bara fått nog. 8.5 timmes flygresa.. Jag hade också fått nog. I ungefär 20 minuter skrek han. Sen somnade han av trötthet.
Vi hade väldigt trevligt flygsällskap på långflygningarna, vilket underlättade resan. Två till ensamresande mammor med barn på båda flygningarna. Jag undrar dock fortfarande hur de kunde placera tre mammor med ett barn i knät på samma rad. Inte på samma sida, men ändå. När ett barn vaknade, så var det ju inte så lätt att ha de andra sovande. Ja, förutom Samuel då, som sov nästan 5 timmar på den flygningen. Jag med faktiskt. Jag kände mig så utvilad efter ett par tupplurar.
Vi har faktiskt kommit in i nya tiden rätt bra. I morse vaknade jag kl 05 av mig själv och låg kvar och njöt lite av tystnaden. En halvtimme senare vaknade Samuel och då gick vi alla upp och åt frukost. Det är så mysigt att vara hemma igen och ha hela familjen samlad.
Nu ska jag packa ihop spjälsängen tänkte jag. Dags att ta fram stora sängen till vår snart stora tvååring!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv en kommentar